Hur starka är kovalenta
•
I en kovalent bindning delar en atom valenselektroner med en annan atom. De skapar ett eget lokalt elektronmoln där två elektroner per bindning agerar som valenselektroner för båda atomerna. Detta för båda atomerna i bindningen närmare att uppfylla oktettregeln.
En kovalent bindning kan vara en enkelbindning (2 elektroner), dubbelbindning (4 elektroner), eller trippelbindning (6 elektroner). I bilden till höger ses en enkelbindning. Hur de andra bindningarna ser ut finns i artikeln om streckformler.
Elektronerna är inte alltid jämnt fördelade
En kovalent bindning kan vara polär, dvs. att elektronerna är förskjutna åt något håll i förhållande till resten av molekylen. Vatten är ett exempel på en molekyl med polär kovalent bindning. Syret är mer elektronegativt än vad vätet är, vilket betyder att elektronerna kommer att befinna sig närmare syret än vad det befinner sig vätena.
En molekyl kan också vara en dipol om det finns en polär kovalent bindning som inte är symmetrisk i förhå
•
Molekylbindning kallas också kovalent bindning eller elektronparbindning.
Vid molekylbindning delar atomen på en eller flera elektroner för att uppnå ädelgasstruktur. Hos grundämnen som har gasform vid rumstemperatur är det vanligt att dela på elektroner till exempel syre, kväve, väte, fluor och klor. Atomerna sitter då ihop två och två.
Bild: OskarUggla / UgglansNO ©
I exemplet ovan med väte nedan har atomkärnorna en proton. Varje väteatom har en valenselektron. Dessa två elektroner går runt båda atomkärnorna. Det innebär att båda väteatomerna får fullt yttersta skal eftersom de har elektronerna gemensamt. K-skalet är fullt med två elektroner. Detta kallas molekylbindning.
När atomer har molekylbindning är det alltid bara valenselektronerna som berörs. I den organiska kemin binds alltid atomerna ihop med molekylbindning. Vanligtvis visas bindningarna med streck. Varje streck motsvaras av två valenselektroner d.v.s. en molekylbindning. Vätet har en valenselektron
•
Kovalent bindning
En kovalent bindning (lika i värde, likvärdighet, atomer som delar elektronpar lika) eller elektronparbindning uppstår när två eller flera atomer delar ett, två eller tre elektronpar mellan sig. I klassisk atomfysik beskrivs det som att det yttersta elektronskalet fylls. Detta kallas för att atomerna antar ädelgasstruktur. För så gott som alla grundämnen utom väte och helium består det yttersta elektronskalet av fyra elektronparsplatser. Den atomgrupp som uppstår vid kovalent bindning benämns molekyl om den är oladdad, och sammansatt jon om atomgruppen är laddad. De flesta molekyler och sammansatta joner består mest av icke-metaller, då det är det energimässigt förmånligaste alternativet för atomer med nära fullt valenselektronskal.
I vissa fall av kovalent bindning, mellan atomer från olika platser i periodiska systemet, attraherar den ena atomen elektronparet mer än den andra atomen. Elektronerna befinner sig närmare den ena atomkärnan än den andra. De