Hur påverkade tyskan


  • Nusvenskan
  • Tysk-romerska riket
  • Tyskland kungafamilj
  • Svenskans historia

    Fornsvenska (cirka 1225–1526)

    Under medeltiden skrevs svenska framför allt med latinska bokstäver, och runalfabetet trängdes undan som skriftspråk för svenskan (även om det länge levde kvar i vissa områden).

    Fornsvenskan brukar delas in i två perioder: klassisk fornsvenska (ca 1225–1375) och yngre fornsvenska (ca 1375–1526). Under den klassiska fornsvenska perioden etablerar de medeltida landskapslagarna ett skriftligt svenskt lagspråk. Västgötalagen, som tros vara författad runt år 1225, är den äldsta av de bevarade landskapslagarna.

    I början av medeltiden skrevs de flesta texter och dokument på latin. Den yngre fornsvenska perioden inleds med Magnus Erikssons landslag och stadslag som säger att dombrev och köpehandlingar skulle skrivas på svenska (i stället för på latin). Under den här tiden blir det vanligare med texter på svenska. Många av dem var religiösa texter men det skrevs även skönlitteratur, facklitteratur och olika köpebrev och testamenten.

    Lånord i svenskan

    Latinet har försett oss med nya ord i tusentals år. Några av de äldsta latinska lånorden, som vin (från vinum), lånades in till urnordiskan redan under de första århundradena e.Kr. Latinet ligger även bakom en del mer moderna ord, dator kommer till exempel från latinets dator ’givare’.

    Efter romarrikets fall på 400-talet behöll latinet en stark ställning i den kristna kyrkan, och när kristendomen kom till Sverige tog den med sig ett stort antal nya ord till svenskan. Några sådana exempel är kristen (från christiánus ’bekännare av Kristus’), präst (från présbyter), advent (från adventus ’ankomst’) och djävul (från diabolus ’förtalaren’). Flera av dessa kristna ord var från början inlånade till latinet från grekiskan.

    Latinet blev också ett viktigt språk i undervisning och lärda miljöer i Europa långt in på 1700-talet. Därför har vi många lånord som handlar om skola och utbildning, till exempel skola (från schola ’ledighet från arbete’)

    Hur var livet i Tyskland under andra världskriget?

    Weimarrepubliken, som varade från 1919 till 1933, var en tid av politisk turbulens och sociala omvälvningar i Tyskland. Den föddes i kölvattnet av första världskriget och kejsar Wilhelms II abdikation, och dess namn härrör från staden Weimar där den tyska författningen antogs 1919.

    Politisk instabilitet präglade denna period då olika politiska grupper kämpade om makten. Det fanns en mångfald av småpartier i parlamentet, vilket komplicerade regeringsbildningen och ledde till en brist på stabilitet. Dessutom hade Tyskland lidit av stora territoriella förluster och ekonomiska bördor genom Versaillesfreden 1919, vilket skapade missnöje och hat inom befolkningen och ytterligare förvärrade den politiska instabiliteten.

    En betydande ekonomisk utmaning under Weimarrepubliken var hyperinflationen, som drabbade Tyskland tidigt på 1920-talet. Detta resulterade i dramatiska minskningar av pengars värde och skapade ekonomisk osäkerhet och