Hur kommer kväve in

  • Vad leder övergödning till
  • Övergödning konsekvenser
  • Vad är eutrofiering

    • •

    Övergödning och läckage av växtnäring

    Vad vi väljer att äta spelar roll

    Kött- och mjölkproduktion kräver högre insatser och ger större växtnäringsförluster per kilo producerat livsmedel än växtproduktion. En stor del av jordbrukets ammoniakutsläpp har sitt ursprung i djurproduktionen. Ammoniakutsläppen kan leda till kvävenedfall som har en övergödande effekt. Kött- och mejeriprodukter innehåller dessutom höga halter kväve och fosfor som reningsverken inte helt klarar av att rena bort. Vad vi väljer att konsumera och hur mycket vi konsumerar av ett enskilt livsmedel har därför stor betydelse för mängden växtnäring som når våra vatten. All matproduktion innebär dock stora flöden av fosfor och kväve som ger växtnäringsförluster på vägen. Skulle jordbruksproduktionen minska i Sverige kan det innebära att miljöproblemen istället flyttar utomlands.

    Klimat och produktion påverkar

    Klimatet har en stor inverkan på hur mycket växtnäring som läcker från jordbruket. Ökad nederbörd gör att m

    •

    Kvävets kretslopp

    Kväve används främst i aminosyror som binds samman till proteiner. Trots att kväve är det vanligaste ämnet i luften är det ofta en bristvara för växter och alger. Orsaken är att de inte kan ta upp atmosfärens kvävemolekyler, N2. De använder sig i stället av kväveföreningar som ammonium­joner (NH4+) och nitratjoner (NO3-). Kvävets kretslopp kan förenklat delas upp i två delar.

    Från nedbrytning av organiskt bundet kväve
    Urinämne från djur och aminosyror från döda organismer bryts ned till ammoniumjoner. Bakterier kan omvandla ammonium­joner till nitratjoner. Växter och alger kan ta upp både ammonium- och nitratjoner och bygga upp nya aminosyror.

    Från oorganiskt kväve i atmosfären
    Kväve från atmosfären kan tas upp av vissa bakterier och bindas i aminosyror. Processen kallas kvävefixering. När bakterierna dör blir kvävet tillgängligt för växterna. Kväve kan även återgå till N2 i atmosfären genom denitrifikation.

    Kvävefixerande bakterier lever of

    •

    Övergödning och algblomning

    Stöd vårt arbete för ett friskare Östersjön!

    Bli ÖstersjöfadderDelta i insamlingen

    Övergödningen är en av de största utmaningarna för Östersjön idag. Algblomning, syrebrist och bottendöd är några av de problem som övergödningen bidrar till.

    Hela Östersjön har idag problem med övergödning, och Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten är allvarligt drabbade. Övergödning uppstår när ett överskott av växtnäringsämnena kväve och fosfor kommer ut i havet. Det är de 90 miljoner människor som bor inom avrinningsområdet som påverkar Östersjön med växtnäringsämnen som slutligen hamnar i havet. Utsläppen av växtnäring kommer från jordbruk, reningsverk, enskilda avlopp, trafik och industrier. Utsläppen från land har minskat på senare år, men måste sjunka ytterligare för att stoppa algblomningar, syrebrist och bottendöd.

    En dödlig kedjereaktion

    Växtnäringen som rinner ut i Östersjön bidrar med nästan en miljon ton kväve och cirka 30 000 ton fosfor per