Hur djupt växer kustnära

  • Västerhavet karta
  • Hur djup är skagerrak
  • Salthalt medelhavet

    • •

    IVL går till botten med sjöpungarna

    – Det blir väldigt mycket biomassa på en relativt liten insats. De kräver varken utfodring, bevattning eller skötsel, berättar Anna-Sara Krång, som inte gärna sörplar i sig sjöpung till mellanmål.

    Sjöpungens hölje, eller tunika som det heter, kan användas som råvara vid olika typer av cellulosaprodukter, och det mer proteinrika innanmätet kan torkas till ekologiskt hållbart och högvärdigt fisk eller hönsfoder. Den en hektar stora odlingen i Djupvik kan leverera upp till 160 ton protein. Eller så kan skörden förstås rötas till biogas motsvarande 65 000 liter bensin, om man inom samma yta fyrdubblar odlingsbanden. Resterna från rötningen kan omvandlas till gödsel som på så vis återför närsalter till våra åkrar.

    På köpet renar sjöpungarna havet från övergödande näringsämnen – 26 ton kväve och två ton fosfor tas upp på ett år. Med den miljönytta det innebär utreds nu möjligheten att sälja kvävecertifikat vilket skulle ge verksamheten en skjuts till

    •

    Fakta om Västerhavet

    I Västerhavet finns Sveriges saltaste vatten, vilket gör havsområdet mycket artrikt. Här kan man hitta allt från fiskar, krabbor och musslor till sjöstjärnor, havsanemoner, sälar och valar.

    Havet vid den svenska västkusten brukar kallas Västerhavet, och består av Skagerrak och Kattegatt. Gränsen mellan Västerhavet och Östersjön går i Öresund, så att södra Öresund tillhör Östersjön, medan mellersta Öresund tillhör Västerhavet. Gränsen ligger alltså ungefär där Öresundsbron går och från Själland till Fyn och vidare över till Jylland.

    Skagerrak - en vik i Nordsjön

    Om man hårdrar det kan Skagerrak sägas vara det enda av de svenska havsområdena som är ett "riktigt" hav. Salthalten är densamma som i oceaniskt vatten, det vill säga 35 promille. Alla andra svenska havsområden är påverkade av sötvatten och har en lägre salthalt. Skagerrak kan betraktas som en vik i Nordsjön. Här är vattenomsättningen god och syrehalterna höga.

    Läs mer om Skagerrak på Sveriges vatten

    •

    Ålgräsängar

    Primärproduktionen i ålgräsängar är hög. Inte minst för att ålgräsbladen även blir ytor för alger att växa på, både små kiselalger och makroalger. Dessa alger betas av ett stort antal små ryggradslösa djur som lever på och bland ålgräset. De täta ålgräsängarna utgör även ett skydd för mindre fiskar och kräftdjur, framför allt mot rovdjur.

    I Västerhavet finns arter som som man vet gynnas av ålgräsängar. De uppvisar högre tätheter i ålgräs än på obevuxna bottnar, och det gäller framför allt juvenila torskfisksarter, juvenil ål, kantnålsfiskar, vissa läppfiskar som stensnultra och skärsnultra, vissa smörbultsfiskar samt simpfiskar.

    Förutom att vara en viktig livsmiljö för marina arter, så stabiliserar ålgräsängar bottensedimenten och dämpar vågor och strömmar. Det skyddar stränder mot erosion och gör vattnet klarare. Ålgräs tar även upp näringsämnen ur vattnet och minskar på så vis effekterna av övergödning. Stora mängder kol tas också upp och lagras i ålgräsängar, vilke