Hur man ökar kroppsvärmen
•
Hypotermi
Medicinskt granskad
Hypotermi innebär att vara kraftigt nedkyld. Tillståndet kan uppstå om kroppen under en längre tid utsätts för kyla, särskilt i kombination med fukt. Hypotermi kan leda till dödsfall om den som drabbats inte får hjälp.
Vad kan jag göra vid hypotermi?
Om du hittar en människa som är kraftigt nedkyld, följ nedanstående steg:
Få in personen i värme om det går. Om inte, skydda personen mot vind, lägg något mellan personen och marken och täck huvudet.
Ta av blöta eller fuktiga kläder och vira in personen med ett varmt och torrt täcke eller filt.
Ring 112 och tillkalla ambulans.
Medan du väntar på att hjälp ska komma, lyssna på personens andning och påbörja hjärt-lungräddning om andningen blir väldigt långsam och ytlig eller helt upphör.
Värm upp personen med din egen kroppsvärme. Ta av dig dina kläder och lägg dig hud mot hud bredvid den nedkylda personen under täcket eller filten.
Om personen är vid medvetande och kan dricka, erbju
•
15 råd för att klara sommarvärmen
1. Drick små mängder ofta. Motverka uttorkning genom att tillföra vätska, helst vatten som håller kroppstemperatur. Kroppen har lättast att ta upp vätska som tillförs i mindre mängder, men ofta. Undvik alkohol, sötade drycker och alltför mycket kaffe eller te.
2. Vätska via maten. Ät frukt och grönsaker med mycket vätska. Särskilt viktigt för små barn och äldre, som kanske inte känner sig törstiga och dricker tillräckligt. Exempel på vätskerika livsmedel är gurka, babymorötter, tomat, rädisor, bär, paprika, blomkål, broccoli, vattenmelon, spenat, sallad, citrusfrukter.
3. Håll koll på kisset. Mindre mängder och mer koncentrerad urin (mörkare färg, starkare lukt) är tecken på vätskebrist.
4. Löst sittande kläder. Välj kläder som är lätta och luftiga, gärna i naturmaterial.
5. Använd hatt eller keps. Skydda huvudet om du är i solen.
6. Dra för varma fönster. Använd persienner, gardiner och markiser för att dra för fönster där solen l
•
Varma dagar utmanar kroppen
– Det låter ju bra på alla sätt att man går ut med en varning om höga temperaturer. Men när ska man gå ut med den, vad ska den innehålla och hur följer vi upp om den leder till det vi vill? Just nu är det mycket tro och lite vetande kring de frågorna, säger Petter Ljungman, kardiolog och forskare vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.
I dag skickar SMHI ut ett meddelande till allmänheten när de kommande tre dygnen väntas bjuda på värmetoppar på minst 26 grader. Om värmetopparna väntas bli högre än 30 grader går SMHI i stället ut med en klass 1-varning och om detta antas ske under minst fem dagar i följd, alternativt om temperaturtopparna väntas ligga på minst 33 grader under tre dagar i följd, då kommer en klass 2-varning. Sommarens vädervarningar landar dock på ett annat sätt än vinterns; då har vi rutiner för plogning och takröjning samt en allmän medvetenhet om isfläckar.
– Vi svenskar är mer förberedda för kyla och är inte