Hur många universitet
•
Universitet och högskolor
Högre utbildning och forskning i Sverige bedrivs till största delen vid statliga universitet och högskolor. Det finns också några enskilda, icke statliga utbildningsanordnare. De flesta är små och ger utbildning inom bara ett eller ett par områden.
Universitet och högskolor skiljer sig åt. Framför allt genom att det bara är universiteten som har ett generellt tillstånd att utfärda examen på forskarnivå. Högskolor måste ansöka om tillstånd för specifika områden.
Beteckningen ”universitet” är inte skyddad i lag. Huvudmannen, som i de flesta fall är staten, avgör när beteckningen får användas. Ofta används begreppet "högskolan" för både universitet och högskolor, till exempel i lagar och förordningar. Ofta kallas universitet, högskolor och enskilda utbildningssamordnare gemensamt för "lärosäten".
Utbildning, forskning och utvecklingsarbete
Enligt högskolelagen ska högskolan bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärli
•
Lista över universitet och högskolor i Sverige
Följande utgör en lista över högskolor och universitet i Sverige. Listan är grupperad efter lärosäten med staten som huvudman, enskilda (privata) utbildningsanordnare samt lärosäten med mellanstatlig huvudman. Inom de två första grupper är lärosätena indelade i universitet, högskolor med examensrätt inom forskarutbildning samt övriga högskolor. Statliga universitet och högskolor är ordnade efter uppställningen i högskoleförordningen, medan övriga är ordnade i bokstavsordning. Inom parentes anges vanligt förekommande förkortningar.
Lärosäten med staten som huvudman
[redigera | redigera wikitext]Statliga universitet
[redigera | redigera wikitext]Statliga högskolor med rätt att utfärda examina inom forskarutbildning
[redigera | redigera wikitext]Statliga högskolor med rätt att utfärda examina på grund- och avancerad nivå
[redigera | redigera wikitext]Lärosäten med enskild huvudman (med statlig examensrätt)
[redigera | r•
Kakor på scb.se
För att undersöka utbildningsnivån tittar vi på den del av befolkningen som är 25–64 år. I den gruppen har 47 procent läst vidare efter gymnasiet. Vi kan också se att 31 procent är högutbildade, vilket innebär att de har en utbildning på tre år eller mer efter gymnasiet.
Andelen högutbildade har ökat över tid. År 2000 var andelen högutbildade 16 procent, jämfört med 31 procent 2023. Ökningen kan delvis förklaras med att det nu finns fler studieplatser på universitet- och högskolor.
Kanske är du också intresserad av
Ta reda på vad olika yrkesgrupper tjänar i vårt lönesök.
Andelen lågutbildade är 10 procent, i den gruppen ingår de som inte har utbildat sig vidare efter grundskola. Det är en minskning jämfört med år 2000, då var andelen 21 procent. Resterande 40 procent har gått gymnasieskolan, men sedan inte läst vidare.
I statistiken över befolkningens utbildningsnivå räknar man alltid den högsta avkl