Hur är lindriga
•
Lindrig intellektuell funktionsnedsättning
Orsaker
Vid all utvecklingsneurologisk funktionsnedsättning kan en indelning vad gäller tänkbara eller säkra orsaksfaktorer göras utifrån tidpunkt för uppkomst av skadan/störningen i hjärnan. Man brukar särskilja den prenatala perioden (perioden innan födelsen), den perinatala perioden (från födelsen till och med första levnadsveckan) samt en postnatal period, där skadan/störningen uppstått efter den perinatala perioden. Av prenatala orsaksfaktorer dominerar genetiska tillstånd som kan utgöras av såväl nedärvda tillstånd som nymutationer. Till denna grupp hör ett stort antal kända syndrom. Med begreppet syndrom avses flera samtidigt uppträdande, kliniska observerbara tecken eller symtom, vilka sammantagna ger en bild av ett bakomliggande medicinskt tillstånd.
Som vid andra utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar kan medicinska orsaksfaktorer vid lindrig intellektuell funktionsnedsättning oftast härledas till den prenatala period
•
Innehållet i detta PM överensstämmer med Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2017.
Lindrig kognitiv störning eller lindrig kognitiv funktionsnedsättning (eng mild cognitive impairment, MCI) beskriver en heterogen diagnosgrupp där symtomen kan bero på flera olika bakomliggande sjukdomstillstånd, psykosociala stressorer eller läkemedelsbiverkningar.
Patienter med lindriga kognitiva symtom har blivit vanligare inom öppenvården. Många gånger är det svårt att avgöra huruvida lindriga kognitiva symtom är en del av det normala åldrandet; en godartad kognitiv svikt som inte kommer att progrediera eller början på en kognitiv-/demenssjukdom. Uppföljning av dessa patienter är därför en viktig del i handläggningen. Alzheimers sjukdom, Lewy body demens och frontotemporal demens har alla ett långsamt smygande förlopp och presenterar sig initialt som en ”lindrig kognitiv funktionsnedsättning”. En annan vanlig orsak till lindrig kognitiv funktionsnedsättning är res
•
Information om lindriga hallucinationer och vanföreställningar
Berätta för andra hur du mår
Ibland hjälper det att prata med en närstående eller vän. Dina närstående har kanske också märkt av dina symtom.
Även om det kan kännas svårt att prata om det, så kan det stöd man får från andra leda till att man mår bättre och att man får klarhet i sina tankar.
Ta hand om dig själv
Hur välfungerande vardagen är har en stark inverkan på det psykiska välbefinnandet.
När du känner att du mår bra löper vardagen smidigt utan större ansträngning. Dessutom främjar vardagliga rutiner och en regelbunden dygnsrytm även hälsan överlag.
Du kan påverka ditt välbefinnande med hjälp av väldigt enkla saker varje dag. Motion, sömn och att uppleva välbehag utgör viktiga byggstenar i vardagen. Andra människors närvaro och att ha sociala kontakter är viktigt. Kvaliteten på det dagliga intaget av näring har också en stor inverkan på sinnesstämningen.