Sömnapne hur vet
•
Sömnapné – lider du av det utan veta om det?
Patientinformation
Kirsi Tarnanen, Tarja Saaresranta, Ulla Anttalainen, Riitta Pahkala, Arja Tuunainen och Finska Läkaresällskapet
4.10.2022
Riktad uppdatering 4.10.2022.
Vid sömnapné förekommer upprepade, minst 10 sekunder långa andningsuppehåll (apné) eller dämpning av andningen (hypopné).
När man somnar avslappnas de muskler som stöder de övre luftvägarna. Om dessa strukturer är trånga kan luftströmmen blockeras helt eller delvis. I värsta fall kan andningsuppehållen vara i mer än en minut och de slutar oftast i korta uppvaknanden som den sovande kanske inte själv märker. Detta stör sömnen och gör den splittrad och ger sömnskuld.
Sömnapné delas in i tre klasser enligt svårighetsgrad: lindrig, medelsvår eller svår.
Riskfaktorer
Två av tre patienter med sömnapné är feta eller överviktiga. Andra riskfaktorer är strukturella avvikelser i ansiktet, de övre luftvägarna och bettet, täppt näsa och underfunktion av sköldkörtel
•
Sömnapné
Medicinskt granskad
Sömnapné är andningsuppehåll i sömnen som du själv inte märker. Tillståndet är vanligare hos personer med övervikt. Andningsuppehållen gör sömnen bristfällig och orolig, vilket gör att du kan bli mycket trött under dagen. Om du snarkar och ofta är trött under dagen är det bra att söka vård för att undersöka om du har sömnapné. Det finns behandling som kan förbättra din sömn.
Orsak till sömnapné
Sömnapné kallas också obstruktiv sömnapné eller obstruktivt sömnapnésyndrom. Obstruktiv betyder i detta sammanhang att något är i vägen för luften när den ska dras ner i lungorna. Det är inte helt klarlagt varför sömnapné uppstår, men forskarna tror att de flesta fall beror på att svalget blir för trångt och blockeras när du sover. På sätt skapas ett andningsuppehåll som varar tills hjärnan känner av andningsuppehållet och väcker dig, så att andningen kan återupptas. Tillståndet är mer vanligt bland överviktiga män med kort och kraftig nacke. Andra orsaker
•
Obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna
Handläggning vid utredning
Vid klinisk misstanke om OSA rekommenderas undersökning med nattlig andningsregistrering för sömnapné (remiss till sömnmedicinsk mottagning).
Vid normal undersökning bör ytterligare utredning övervägas. Vid svårbehandlad hypertoni bör högt nattligt blodtryck övervägas och utredas (24-timmars blodtrycksmätning).
Laboratorieprover
Inga specifika blodprover finns som stärker misstanke på sömnapné. Överväg provtagning gällande samsjuklighet som blodsocker, lipider, tyreoidea- och njurfunktion. Överväg andra prover för att utesluta metabolt syndrom.
Vid misstänkt obesitas hypoventilationssyndrom krävs arteriell blodgas under dagtid.
Överväg kontroll:
- Blodstatus
- Fasteglukos
- Lipidstatus
- TSH
Undersökningar
- Andningsregistrering (polygrafi) kan göras i hemmet. Ger svar på AHI samt ODI och lägsta saturationsvärde.
- Vid inkonklusivt svar och uttalade symtom kan polysomnografi (PSG) göras inneliggande på sö