Hur kom månaderna till

kalender, från latinets kalendae lika med månadens första dag, betyder system för tidräkning men även kalendarium, almanacka.

För den fyrintresserade har detta bland annat betydelse för tabeller för astronomisk navigation. Vid tiden för de stora upptäcktsresorna sattes detta problem på sin spets.

Förutsättningar

Olika kulturers kalender är baserade antingen på

• jordens rotation runt sin axel (växling mellan dag och natt),
• månens rotation runt jorden (växling mellan månens faser) eller
• jordens rotation runt solen (växling mellan årstider).

Av praktiska skäl måste en kalender ha ett jämnt antal dygn.

• Ett dygn är den tid det tar för jorden att rotera ett varv kring sin axel i förhållande till solen
• Ett dygn är indelat i 24 timmar. En timme delas i 60 minuter. En minut delas i 60 sekunder.

Att det finns så många olika kalendrar beror på att varken jorden eller månen gör sina kretslopp på ett jämnt antal dagar.

• Den tid det tar för jor

  •

  Månad

  Månad är en indelning av året i vanligtvis tolv delar. Namnet syftar på att en månad ungefär motsvarar ett månvarv kring jorden, till exempel intervallet mellan två fullmånar. Antalet dagar i en månad varierar mellan 28, 30 och 31 dagar i Sverige. En juridisk månad ska enligt svenskt rättsväsende räknas som 30 dagar om inget annat är angivet^[1].

  Månvarvet

  [redigera | redigera wikitext]

  I astronomiska sammanhang är månad inget entydigt eller ens helt konstant begrepp. Längden avgörs av vilken referenspunkt som man väljer och vid sidan om intervallet mellan två månfaser för den synodiska månaden, som är 29,5306 dygn lång, finns även

  Månadernas namn

  [redigera | redigera wikitext]

  Många indoeuropeiska språk har övergått till att använda former av de latinska namnen på månaderna. Dock förekommer det inom många slaviska språk att man fortfarande använder andra namn, med slaviskt ursprung, för månaderna.

  Nummer	Svenska	Äldre svenskt namn	Latin	Betydelse
  0 • Tideräkning och almanackor Juliansk och gregoriansk tideräkning De allra flesta kalendrar i människans historia utgår från astronomiska iakttagelser och beräkningar, och använder dygnet, månaden och året som grundläggande perioder. I en månkalender är det dygnet och månaden som utgör utgångspunkter för beräkningen, medan en solkalender utgår från dygnet och året. I en sol-månkalender är alla tre enheter lika fundamentala. Den kyrkliga kalendern som infördes i Sverige följde den så kallade julianska tideräkningen, en solkalender påbjuden i det romerska riket av Julius Caesar. Den beräknade året till 365 dagar, med en skottdag vart fjärde år. Dock stämde beräkningen inte exakt med den tid det faktiskt tar för jorden att gå ett varv runt solen, och efter ett antal århundraden hade årets dagar förskjutits, så att kalendern inte längre stämde med de astronomiska hållpunkter man kunde iaktta. Under 1500-talet utarbetades ett förslag för att komma till rätta med missvisningen, och en n