Hur gammalt är wadköping
•
Wadköping (museum)
Wadköping | |
Typ av museum | Kulturhistoriskt museum |
---|---|
Plats | Sverige, Örebro |
Adress | Margit Palmaers gränd 4 |
Etablerat | 4 juni 1965 |
Uppkallat efter | Hjalmar Bergmans fiktiva stad Wadköping |
Besökare per år | 343 000 (2018) |
Webbplats | |
https://extra.orebro.se/wadkoping |
- För Hjalmar Bergmans Wadköping, se Wadköping
Wadköping är ett besöksmål och friluftsmuseum i centrala Örebro. Med sina trähus och gårdar skildrar Wadköping Örebros äldre bebyggelse, stadsmiljö och invånare. Här finns museer, utställningar, café och restaurang, träsvarvare, handelsbod och många andra butiker och hantverkstäder. Museet har fått sitt namn av Hjalmar Bergmans fiktiva stad Wadköping. Området ligger i anslutning till Stadsparken och Svartån / Örebro kanal. I Wadköping har man samlat gammal bebyggelse från Örebros centrala delar. De äldsta husen är Kungsstugan från 1400- eller 1500-talet och Borgarhuset ("Cajsa Wargs hus") från 1600-talet.
•
Borgarhuset
Borgarhuset är en röd, knuttimrad byggnad i två våningar. Huset låg ursprungligen på Kyrkogatan 4 och var en del av en större byggnad. Det byggdes troligen i slutet av 1600-talet av kokboksförfattarinnan Cajsa Wargs farfar, rådman Mården Warg. I början av 1700-talet ägdes det av Cajsas far och hon bodde i huset under sina första uppväxtår. Borgarhuset kallas därför också Cajsa Wargs hus.
Målningar från 1700-talet
Byggnaden innehåller fyra rum, ett mindre och ett större på varje våning. Borgarhuset var ett av de större husen i staden. Helgdagsstugan, som ligger på övervåningen användes till fest och vid besök av finare gäster. I vardagslag utnyttjades den som förrådsrum och kammaren intill användes som gästsovrum. I helgdagsstugan finns dekorationsmålningar från 1700-talet bevarade.
Flytten till Wadköping
När det nya Post- och telegrafhuset skulle byggas vid 1910-talets början flyttades Borgarhuset till Lars Bohms udde. På 1960-talet bildades kulturreservatet Wadköpi
•
Wadköping
Wadköping är en fiktiv stad i en rad berättelser av Hjalmar Bergman. Författarens barndomsstad Örebro, samt Västerås, där Hjalmar Bergman tog studenten som privatist, utgjorde förebilder.
Den fiktiva orten har lånat sitt namn till friluftsmuseet Wadköping i Örebro.
Hjalmar Bergman och Wadköping
[redigera | redigera wikitext]Wadköping "föddes" år 1919 med romanen Markurells i Wadköping, men namnet hade nog varit påtänkt redan i En döds memoarer året innan, under beteckningen "W."[1]. Senare förekom Wadköping bl.a. i Herr von Hancken (1920), Jag, Ljung och Medardus (1923) och Flickan i frack (1925). Att Bergman inte satte likhetstecken mellan Örebro och Wadköping framgår av följande citat från Herr von Hancken:
” | Vittberest var jag icke, men hade likväl besökt sådana städer som Upsala, Örebro och Wadköping... | „ |
– Jagpersonen i Herr von Hancken - Bror Benjamin Carlander |
Vidare har Bergman i Markurells i Wadköping förset