Hur många kungariken
•
Sveriges statsskick
Främjande av svenska intressen
Kungen arbetar för att främja svenska intressen och har ett omfattande representativt program i Sverige. Planeringen baseras såväl på egna initiativ som på ett stort antal förfrågningar om medverkan vid olika evenemang inom olika sektorer i samhället. Övriga medlemmar av det Kungliga Huset stödjer aktivt Kungen i hans roll som statschef.
Den officiella programverksamheten spänner över flera områden:
- utrikes relationer med företrädare för andra länder
- inrikes relationer med företrädare för lokala, regionala och nationella myndigheter och organisationer
- relationer med svenskt näringsliv
- rikets försvar
- natur och miljövetenskap, forskning och kultur
- välgörenhet genom de kungliga stiftelserna
Det kungliga kulturarvet
En annan del av Kungens verksamhet är att hålla de kungliga slotten med tillhörande markområden tillgängliga för allmänheten, liksom att förvalta, vårda och visa de omfattande statliga lösöresamlingarna. Förutom
•
Monarkins historia
Sverige blir ett arvrike
Efter Stockholms blodbad 1520, under vilket den danske kungen Kristian II avrättade en stor del av sina politiska motståndare, reste sig bönderna mot unionskungen. 1521 utsågs den unge adelsmannen Gustav Eriksson Vasa till riksföreståndare. De svenska upprorsmakarna lyckades till slut besegra de danska trupperna, varefter Gustav Vasa valdes till kung den 6 juni 1523.
Med Gustav Vasa blev Sverige ett protestantiskt land och kungen genomdrev en indragning av kyrkans gods.
Gustav Vasa gjorde även Sverige till ett arvkungadöme med agnatisk tronföljd, vilket betyder att den förstfödde sonen skulle efterträda sin far som kung.
Maktdelning
Gustav Vasa efterträddes på tronen av sina söner, först Erik XIV och därefter Johan III.
När Erik kröntes till kung var det första gången som det nya arvkungariket skulle manifesteras i en statsceremoni och nya riksregalier tillverkades bland annat till den mycket påkostade akten.
Efter trontillträdet u
•
Monarki i Europa
Det finns tolv monarkier i Europa. Av dessa är tio suveräna stater där statschefen (monarken) ärver sitt ämbete medan en (Vatikanstaten) kan definieras som ett valkungadöme, där påven väljs vid den så kallade konklaven. Andorra har två furstar, biskopen av La Seu d'Urgell i Spanien och Frankrikes president. Vanligen behåller monarken sitt ämbete livet ut; alternativet är abdikation. I början av 1900-talet var Frankrike den enda större republikanskastaten i Europa. Bland de mindre staterna hade, och har, Schweiz och San Marino långa republikanska traditioner. Republikanismens verkliga genombrott kom kring 1918–1920 i samband med att nya stater bildades efter första världskriget, och idag är de flesta stater i världen republiker med direkt eller indirekt valda statschefer.
Europas monarkier är:
De flesta europeiska monarkierna är konstitutionella monarkier, vilket innebär att monarken inte påverkar politiken i staten: antingen förbjuds monarken juridisk