Hur påverkas ozonlagret
•
Ozonskiktet
Ozon är en form av syre, men som innehåller fler syreatomer (molekylerna har tre syreatomer istället för två, som vanligt syre). Ozon övergår därför lätt till vanligt syre.
Å andra sidan bildas nytt ozon i den högre atmosfären när syre bestrålas med ultraviolet ljus. Mängden av ozon i atmosfären växlar hela tiden.
Ozonskiktet eller ozonlagret, är ett tunt ozonrikt bälte i jordens atmosfär på ca 25-40 km höjd (i stratosfären) som skyddar oss mot strålning från rymden - framför allt från merparten av solens ultravioletta strålning. Ozonet i atmosfären filtrerar bort (absorberar) det mesta av den här farliga strålningen.
Ett problem är att vi människor under det senaste århundradet har uppfunnit en rad konstgjorda kemiska ämnen som aldrig har funnits i naturen. Flera av de här ämnena är gaser (främst freoner) som bryter ner ozonmolekylerna och därmed också ozonskiktet. Omvandlingen av ozon till vanligt syre har därför ökat i världens industriländer
•
Ozonskiktet och klimatet
Under 1980-talet var hotet mot ozonskiktet högaktuellt. Forskning och mätningar hade visat att ozonskiktet påverkades av mänskliga utsläpp av ozonnedbrytande ämnen, framförallt av CFC (klor-fluor-karboner), som används i kyl, frys och isolermaterial.
Det resulterade 1987 i Montrealprotokollet, ett internationellt traktat, för att begränsa de ozonnedbrytande ämnena. Hade inte Montrealprotokollet och dess skärpningar i efterföljande avtal följts hade vi globalt idag haft ett mycket tunt ozonskikt, kanske nära en halvering över Europa och med en motsvarande ökning av den ultravioletta strålningen.
Detta hade påverkat växter, djur och människor mycket negativt. Nu stannade ozonuttunningen över Europa vid 5-10%. Störst förändring har observerats under våren över Antarktis, där det årligen återkommande ozonhålet innebär en halvering av ozonskiktets tjocklek.
Kraftiga variationer
Regelbunden uppföljning av både ozonskikt och UV-strålning görs av SMHI på uppd
•
Klimat, hav och miljö
Vid våra breddgrader återhämtar sig inte ozonskiktet på samma sätt som vid polerna. Foto: MostPhotos.
Ozonskiktet har förtunnats sedan 1970-talet på grund av människors utsläpp av klorfluorkarboner, även kallat freoner. Sedan kemikalierna förbjöds 1987 har delar av ozonlagret återhämtat sig, särskilt vid polerna.
Nu har forskare visat att vid lägre breddgrader, mellan 60°N och 60°S (Stockholm ligger vid 59°N, London vid 51°N), återhämtar sig sannolikt inte stratosfäriskt ozon. Detta på grund av oväntade ozonminskningar i nedre delen av stratosfären. Orsaken är för närvarande okänd.
– Ozon har minskat globalt sedan 1980-talet, men samtidigt som förbudet mot freoner leder till en återhämtning vid polerna verkar det inte stämma för lägre breddgrader, säger professor Joanna Haigh, Granthaminstitutet vid Imperial College London, en av författarna till studien.
– Minskningen i ozon är mindre i dessa regioner än vad vi såg vid polerna innan förbudet, me