Hur bör tallriksmodellen
•
Kostpyramid med näringsrekommendationer
De finländska kostrekommendationerna bygger på forskningsresultat. De ligger till grund för utformningen av hälsofrämjande kost på befolkningsnivå. Kostrekommendationerna riktar sig i regel till friska människor som är relativt aktiva i sitt dagliga liv. De tar också hänsyn till finländsk matkultur och matvanor. Kostpyramiden och tallriksmodellen är praktiska verktyg som baserar sig på näringsrekommendationerna.
Kostpyramiden hjälper dig att hålla en hälsosam och mångsidig kost i enlighet med näringsrekommendationerna. Ju lägre ner i pyramiden ett visst livsmedel befinner sig, desto viktigare är den typen av mat i kosthållningen. På motsvarande sätt gäller att ju högre i pyramiden ett livsmedel är, desto mindre del bör det ta upp i den dagliga kosten.
Pyramidens bas består av vegetabilier, dvs. grönsaker, rotfrukter, frukt och bär samt fullkornsprodukter. Dessutom innehåller pyramiden vegetabiliska oljor, margarin bestående av vegetabilis
•
Så fungerar nya tallriksmodellen
Nyligen lanserade Livsmedelsverket en tallriksmodell i helt ny tappning och samtidigt presenterades en modell för personer som inte rör på sig så mycket. På samma sätt bör man dock även anpassa såväl fördelningen som mängden mat om man är väldigt aktiv. Här ger Kristina Andersson, näringsfysiolog från bland annat Biggest Loser, sin syn på saken.
Vill du gå ner i vikt?
I ditt medlemskap ingår bl a:
- Loggbok
- Recept
- Träningsprogram
- Inspirerande artiklar
- Tips från experter
- Mötesplatsen
Bli medlem här
Den klassiska tallriksmodellen med tre lika stora delar kolhydrater, protein och grönsaker har under många år visat svenska folket ungefär hur maten bör fördelas för att ge en bra balans i alla måltider. Dock har den gamla modellen på senare år kritiserats för att bestå av för mycket energi i form av kolhydrater, eftersom gemene man helt enkelt inte rör på sig tillräckligt mycket.
Behöver du gå ner i vikt? Testa ditt BMI
I våras lanser
•
Tallriksmodellen
Tallriksmodellen är en modell för näringslära i Sverige, skapad för att underlätta proportionerna mellan matvarorna i en måltid. Idén kom från nutritionisten Britt-Marie Andersson och publicerades första gången i tidningen Vår näring[1].
Uppkomst
[redigera | redigera wikitext]Britt-Marie Anderssons syfte med tallriksmodellen var att skapa en symbol som praktiskt kunde lära ut vad som menas med bra sammansatt mat. Tallriksmodellen åskådliggjorde hur maten kunde se ut på tallriken och var därmed mer konsumentorienterad än exempelvis kostcirkeln. Vid matinköp kunde konsumenten visualisera tallriken och dess tre delar och tanken var att det skulle leda till bättre inköp, även under stress, och följaktligen ge bättre matvanor.
Tallriksmodellen kombinerade i sitt budskap både Livsmedelsverkets sjudelade kostcirkel och matpyramiden. Tallriksmodellen blev med tiden så populär bland dietister och kostinformatörer att Livsmedelsverket valde att acceptera den som