Hur säger man samer
•
Sydsamiska fraser
Hej! (handhälsning) | Buaregh |
God morgon! | Buerie aerede |
God dag! | Buerie biejjie |
God kväll! | Buerie iehkede |
Adjö! | Nåå-nåå |
Hur mår du? | Guktie veasoeh? |
Vill du ha kaffe? | Sijhth prihtjegem? |
Hämta vatten! | Viedtjh tjaetsiem! |
Sätt ett vedträ i elden | Biejh tjieskesem dållese |
Stäng dörren | Dahph oksem |
Öppna fönstret | Rihpsth föönsterem |
Jag är sjuk | Manne leam skiemtje |
Fryser du? | Datne gåaloeminie? |
Jag behöver hjälp | Manne viehkiem daarpesjem |
Håll i den här renen | Steerh daam bovtsem |
Skäll inte (till en hund) | Aellieh tsielh |
Bit inte (till en hund) | Aellieh gaetskh |
Det är varmt ute | Bijveles olkene |
Solen skiner | Biejjie guaka |
Det regnar | Obre |
Följ med mig | Dåeredh mannem |
Vi åker till Östersund | Mijjieh Staarese vuelkebe |
Jag har inte tid | Im asth |
Var bor du? | Gusnie datne årroeminie? |
Jag kommer från • De samiska språkenDe samiska språken tillhör den finskugriska språkfamiljen. Exempel på släktspråk är finska, estniska, karelska, ungerska och många små språk i Ryssland såsom mansi, komi och mordvinska. Språkforskare bedömer att samiska och finska historiskt sett har sitt ursprung från ett gemensamt samiskfinskt urspråk som talades för 4 000 år sedan. Ur detta språk utvecklades ursamiska och urfinska för cirka 3 000 år sedan. Samiskan antas ha varit ett ganska enhetligt språk vid den tiden för att sedan efterhand utvecklas till nuvarande språk eller dialekter på 800-talet e.Kr. Samiska är alltså inte ett enda språk. Det finns nio samiska språk, sett från söder: sydsamiska, umesamiska, pitesamiska, lulesamiska, nordsamiska och de östsamiska språken enaresamiska, skoltsamiska, kildinsamiska och tersamiska. Man brukar säga att skillnaderna mellan språken är som mellan svenska, norska och danska. SkriftspråkI Sverige publicerades de första böckerna på samiska i början av 1600- • Språkliga särdragBildspelTraditionell kunskapsöverföring sker på samiska. Snittet som görs i renkalvens öron och dess placering på örat förklarar hur renmärket ser ut. Foto: Marie Enoksson Traditionell kunskapsöverföring sker på samiska. Snittet som görs i renkalvens öron och dess placering på örat förklarar hur renmärket ser ut. Foto: Marie Enoksson Lättläst version av sidan
Det som kännetecknar de samiska språken är att de är regelbundna och formrika. De har många kasus (böjningskategorier),många verbformer och rika möjligheter att bilda nya ord genom avledning. Med kasus menas att man böjer nomen (substantiv, adjektiv, pronomen och räkneord) istället för att använda prepositioner som i svenskan. I lulesamiska och nordsamiska finns det |