Hur börjar halsböld
•
Halsböld – peritonsillit
Vad är halsböld?
Halsböld är en infektion som uppstår intill halsmandlarna, eller tonsillerna som det heter på läkarspråk. Bölden består av var som oftast bildas i samband med halsfluss, men i ovanliga fall kan även scharlakansfeber orsaka besvären.
Halsböld brukar inte vara farligt, men det är viktigt att få behandling. Dels för att inte infektionen ska sprida sig och dels för att du ska kunna svälja och gapa som vanligt igen. Halsböld är en relativt ovanlig diagnos och besvären är sällsynta hos barn.
Symptom vid halsböld
Halsböld börjar ofta med en bakteriell halsfluss, som heter tonsillit på läkarspråk. Det är en infektion i halsmandlarna. Infektionen gör att halsmandlarna svullnar och det gör ont när du sväljer. Även lymfkörtlarna på halsen kan bli förstorade och ömma, ibland med smärtutstrålning mot öronen. Feber är också vanligt vid halsfluss.
Om det bildas var vid halsmandeln i samband med halsfluss kan det leda till en varböld i halsen. Då blir
•
Halsböld
Medicinskt granskad
Halsböld, peritonsillit, innebär att det har samlats var bakom en av halsmandlarna. Det kan komma som en följd av halsfluss och gör att du får svårt att svälja, gapa och tugga. Det gör ofta mycket ont.
Hur kan Doktor.se hjälpa mig?
Om du är osäker på de symtom du har kan vi hjälpa dig med rådgivning och bedömning. Om du har tydliga symtom på halsböld är det inte lämpligt med digital vård, utan då behöver du fysisk vård. Doktor.se har även fysiska mottagningar du kan vända dig till.
Orsak till halsböld
Halsböld kallas inom vården för peritonsillär abscess, där abscess betyder varböld och peritonsillär betyder runt halsmandlarna, tonsillerna. Det är relativt sällsynt och den vanligaste orsaken är att det kommer som en komplikation av halsfluss som orsakas av streptokocker, där infektionen spridit sig till vävnaden omkring halsmandlarna.
Den som en gång har haft en halsböld har lättare att drabbas igen. Då är det bra att vara uppmärksam om du få
•
Akut faryngotonsillit
Läkemedelsbehandling
- Symtomatisk behandling med paracetamol och NSAID (ibuprofen och naproxen) ges vid behov.
- De flesta faryngotonsilliter spontanläker utan behandling även om de orsakas av GAS. Behandling med antibiotika förkortar sjukdomsförloppet med 1-2,5 dygn.
- Antibiotikabehandling bör föregås av ett positivt snabbtest samtidigt med minst tre uppfyllda Centorkriterier. GAS är alltid känsliga för betalaktamantibiotika varför terapisvikt inte förekommer om rätt dos intas. Fenoxymetylpencillin (PcV) (till exempel Kåvepenin) är därför alltid förstahandsval när antibiotikabehandling anses nödvändig.
Förstahandsbehandling:
- Barn <6 år: PcV 12,5 mg/kg kroppsvikt x 3 i 10 dygn (max 1 g x 3)
- Barn ≥6 år och vuxna utan allvarlig underliggande sjukdom:
- PcV 12,5 mg/kg kroppsvikt x 4 i 5 dygn (max 800 mg x 4)
- PcV 12,5 mg/kg kroppsvikt x 3 i 10 dygn (max 1 g x 3)
- Gravida: PcV 1 g x 4 i 10 dygn
Vid penicillinallergi:
Barn: klindamycin 5 mg/