Hur hjärnan reglerar
•
Stress och hjärnan
I vår hjärna finns runt 86 miljarder nervceller som är sammankopplade i stora nätverk. Nervcellernas uppgift är att ta emot, bearbeta och skicka iväg signaler. För att hjärnan skall fungera krävs att kommunikationen mellan nervcellerna fungerar bra.
Stress är en del av vår vardag – alla blir stressade någon gång. Det händer när vi är i situationer som kräver något extra och kroppen behöver mobilisera kraft och energi. Men det uppstår problem och kroppen och hjärnan kan ta skada om vi stressar utan vila och återhämtning under lång tid.
I studier på djur har forskare undersökt förändringar i några delar av hjärnan som svarar på stressbelastning. Resultaten visar att hjärnan förändras efter mycket stark stressexponering. Förbindelserna mellan nervceller minskar i vissa områden och ökar i andra.
Studier på människa med modern avbildningsteknik pekar på att personer med utmattningssyndrom har en tunnare hjärnbark i ett visst område i pannloben. I en studie följde
•
Nervsystemet – vad är det?
Nervsystemet har flera viktiga uppgifter i kroppen. Man kan säga att nervsystemet förmedlar kontakten mellan kroppens olika delar för att allt ska fungera. Det kan liknas vid ett stort telefonnät med en massa olika ledningar.
Det är nervsystemet som gör att du kan gå, springa och röra dig på olika sätt. Nervsystemet förmedlar också signaler så du blir medveten om vad du ser, hör och känner. Men även olika inre organ, som muskler och körtlar styrs av nervsystemet. Till exempel när du tuggar på något. Då är det nerver från hjärnan som stimulerar spottkörtlarna så att de bildar saliv.
Förenklad beskrivning av nervsystemet:
- Centrala nervsystemet som består av hjärnan och ryggmärgen.
- Perifera nervsystemet som består av nervtrådar som når ända ut i fingrar och tår.
- Det autonoma nervsystemet som inte kan styras med viljan.
Centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen
Nervsignalerna skickas genom kroppen mellan olika kroppsdelar och h
•
Nervbanor som styr obehagskänslor kartlagda
Det har länge funnits ett intresse att förstå hur hjärnan skapar signaler som är kopplade till negativa känslor i syfte att öka förståelsen för hur obalans i samma system kan leda till affektiva störningar som depression och ångest.
När det gäller rädsla så har amygdala länge varit den mest studerade hjärnstrukturen, och för belöning har fokus hamnat på signalsubstansen dopamin. Men när det gäller områden i hjärnan som kontrollerar känslan av obehag och aversion så har betydligt mindre varit känt.
Hjärnstruktur som kontrollerar känslor
De senaste åren har flera fynd pekat på att en struktur i hjärnan som kallas habenula kontrollerar positiva och negativa känslor i djurmodeller. Dessutom finns det små studier med patienter där man har fokuserat på habenula för att behandla depression genom hjärnstimulering. Habenula kontrollerar både dopamin och signalsubstansen serotonin, som bland annat anses ha betydelse för vårt välbefinnande. Det