Hur lät vikingarnas
•
Svar - Vad berättar runstenarna?
Som du kanske upptäckte är namnet Ingvar gemensamt för alla runstenarna i exemplet. Förmodligen var Ingvar någon sorts ledare eller betydelsefull person eftersom just hans namn nämns på alla stenarna.
Runstenarna är resta över personer som gett sig iväg på en lång resa men aldrig kommit tillbaka.
På flera av stenarna står det klart och tydligt att personen dog under resan. Vi kan alltså räkna med att de har råkat ut för något. Kanske blivit sjuka, gått på grund eller råkat ut för fiender och dött i strid. På runstenen i Mariefred står det att de "gav örnen föda" vilket för en viking faktiskt betyder just att dö i strid.
Runstenen i Mariefred är rest över Ingvars bror. Kanske kom Ingvars familj från Sörmland och området som idag är Strängnäs kommun?
På ristningarna står det om att resan gick österut. På två av runstenarna finns också namnet på en plats som kallas Särkland. Särkland var vikingarnas namn på ett mycket stort område. Det motsvarar un
•
Hur lät vikingarnas musik?
Ingen vet, men det finns ett antal musiker och forskare som gjort goda försök att rekonstruera vikingarnas musik på basis av vad vi genom arkeologiska fynd vet om deras musikinstrument. Att man spelade och sjöng vet man säkert – bland annat genom skildringar av musik och musiker i de isländska sagorna. Intresset för den musikaliska delen av vikingarnas kultur har ökat kraftigt – inte minst på grund av det spännande soundtrack som skapats till den populära streamade TV-serien Vikings. Där uppförs en stor del av de musikaliska inslagen på tidstrogna instrument.
Musikalisk rådgivare för serien Vikings är en norrman som heter Einar Selvik. Till vardags ingår han i
vikingarock-bandet Wardruna. Han är också en kännare av de instrument som användes av hans förfäder under vikingatiden – till exempel bockhorn, tagelharpa och lyra. Hans tonsättning av den gamla fornnordiska diktcykeln Voluspa (Valans spådom) förstärker undergångsstämningen i dik
•
Så talade vikingarna
Det har skrivits många böcker om vikingarna, ändå inte så många som man kunde tro med tanke på det stora internationella intresset för den delen av Nordens historia. Kulturen, religionen, resorna och vapnen är väl beskrivna men språket, bortsett från runorna, har av någon anledning inte lockat forskarna särskilt mycket.
Kunskapslucka
Vikingarnas språk har studerats på flera skandinaviska universitet men inriktningen har alltid varit att förstå det skrivna språket, inte att tala det. Många historiker och språkforskare har kunnat läsa sagorna och dikterna – men aldrig högt.
Rune Palm, runolog och docent i nordiska språk vid Stockholms universitet, försöker med sin nya bok täppa till den kunskapsluckan.
På drygt 500 sidor beskriver han fornnordiskan ur alla aspekter: orden, grammatiken och hur det hela hänger ihop med de övriga språken.
Hur kan man veta?
Ett kapitel heter ”Tal och berättande” och frågan blir förstås hur man kan veta hur det lät.
-Vi utg