Hur mår barn av
•
Hur mår barn till separerade?
Foto: Pixabay
Enligt siffror från SCB är idag nästan vart fjärde barn i Sverige med om att deras föräldrar separerar eller skiljer sig. Tidigare studier har visat att generellt sett, har föräldrars separation ett negativt samband med barns välbefinnande både under barndomen och i vuxen ålder. Men forskning visar också att för vissa barn kan det till och med vara positivt om föräldrarna går skilda vägar än om de fortsätter att bo ihop.
Eva-Lisa Palmtag, nybliven doktor i sociologi, har tittat närmare på ämnet i sin avhandling ”Breaking down break-ups. Studies on the heterogeneity in (adult) children’s outcomes following a parental separation”. Hon menar att det är viktigt att se gruppen barn till separerade föräldrar som en heterogen grupp, hur barn påverkas beror på så många olika omständigheter.
– Min studie visar att det går ungefär lika bra för barn som bor i växelvis boende jämfört med de barn som inte upplevt en separation och som bor
•
Hur mår våra barn och unga – egentligen?
Ledsen eller nere för det mesta, sömnproblem ungefär varje dag, svår ängslan, oro och ångest. Det är verklighet för många barn och unga i dag. Men samtidigt visar rapporter att ungas psykiska välbefinnande överlag är gott och inte har förändrats nämnvärt. Kanske behövs en tydligare gränsdragning mellan hälsa och ohälsa? Eller är det samhällets krav på individers mental hälsa som bör justeras?
I november förra året släppte Forte kunskapsöversikten Psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd hos barn och unga, som bland annat tittat på befolkningsundersökningar där svenskar själva skattar sin psykiska hälsa. I rapporten kan man se att en övervägande majoritet av barn och unga vuxna uppger gott psykiskt välbefinnande, och att det inte har skett några större förändringar över tid när det gäller just psykiskt välbefinnande.
Men det man också tveklöst kan se är att psykiska besvär som påverkar förmågan att fungera i vard
•
Folkhälsomyndigheten har i dialog med representanter från barnhälsovården kartlagt hälsa och förutsättningar för hälsa hos små barn 0–5 år. Vi har också kartlagt skillnader mellan olika grupper i befolkningen.
Kartläggningen handlar om barns övergripande hälsa, och specifikt om fysisk och psykisk hälsa samt om munhälsa och olycksskador. Den finns också information om barns levnadsvanor, närmiljö, föräldrars levnadsvanor och hälsa, samt om barnhälsovård. Informationen kommer från nationella register, nationella enkätstudier och barnhälsovårdens journaler för perioden 2016–2020.
Kartläggningen visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i