Hur mäts konsistensen


  • Ett annat mått på den interna konsistensen är Cronbach's α (alfa), som är ett sammanfattande korrelationsmått mellan samtliga items.
  • Intern konsistens.
  • Inom objektiv kvalitet ryms mätbara variabler såsom näring, hygien och sensorik.
  • Cronbachs alfa (engelska: Cronbach’s alpha) är ett statistiskt mått på den interna konsistensen hos ett test eller index, beskrivet som ett tal mellan 0 och 1. Intern konsistens avser hur väl olika delar av ett sammanslaget index mäter samma bakomliggande koncept. Cronbachs alfa betecknas vanligen med den grekiska bokstaven alfa, α.

    Hur används Cronbachs alfa?

    Cronbachs alfa används inom en mängd olika vetenskapliga discipliner, men framförallt inom samhällsvetenskapen och beteendevetenskapen. Ett vanligt användningsområde är olika typer av psykometriska undersökningar, där Cronbachs alfa används för att beräkna hur väl ett antal testinstrument hör ihop. En enkätundersökning kan tänkas innehålla ett antal olika frågor för att mäta ett personlighetsdrag hos deltagarna. Om de olika frågorna mäter samma personlighetsdrag så bör svaren korrelera med varandra, och värdet på Cronbachs alfa bör vara relativt högt.

    Tänk att vi vill konstruera ett frågeformulär som mäter hur utåtr

    Reliabilitet

    Reliabilitet beskriver tillförlitligheten hos en mätning eller ett beteendevetenskaplig mätinstrument (ett prov) och används inom exempelvis mätteknik och psykometri.[1] För att ett testresultat ska ha hög reliabilitet bör resultatet vara detsamma vid upprepade mätningar ("test–retest-reliabilitet" eller repeterbarhet), och oberoende av vem som utför testet ("interbedömarreliabilitet"). Av reliabilitet följer inte att man har validitet, som innebär att testet mäter det som det är avsett att mäta. Däremot kan ett test eller en mätning inte ha högre validitet än reliabilitet.

    Reliabilitet avseende tester kan mätas på flera olika sätt. Vid test-retest-reliabilitet utför man upprepade mätningar på samma sätt, och mäter sedan samvariationen – korrelationen – mellan de olika mättillfällena. Det kan gälla antingen en persons svar på ett formulär, vilket är en typ av test-retest-reliabilitet, eller olika bedömares tolkning av någonting (till exempel när olika lärare

    Cronbachs alfa

    Cronbachs alfa (α) (engelska: Cronbach's alpha), är ett statistiskt mått på den interna konsistensen hos ett test, beskrivet som ett tal mellan 0 och 1.[1] Intern konsistens avser hur väl olika delar av ett test mäter samma bakomliggande koncept. En enkätundersökning kan tänkas innehålla ett antal olika frågor för att mäta ett personlighetsdrag hos deltagarna. Om de olika frågorna mäter samma personlighetsdrag så bör svaren korrelera med varandra, och värdet på Cronbachs alfa stiger.[1]

    Historia

    [redigera | redigera wikitext]

    Cronbachs alfa introducerades 1951 av den amerikanska psykologenLee Cronbach, som en vidareutveckling av Kuder–Richardsons 20-formel (KR-20).[2]

    Beräkning

    [redigera | redigera wikitext]

    Alfakoefficienten beräknas enligt formeln:

    , där är antalet testföremål, är summan av variansen för föremål k och är variansen för den totala mätningen.[3]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]