Hur får ormbunkar energi

  • Vad är en spor
  • Har ormbunkar fotosyntes
  • Ormbunke bräken

    • •

    TRÄDGÅRD Ätbara perenner

    I Kanada kallas de unga outvecklade bladen av strutbräken för fiddleheads och är en mycket uppskattad vårprimör. Foto: MarcQuebec/Istockphoto

    Text: Peter Jägerbro (2011)

    Ormbunkar har trampats av dinosaurier och bevarat sitt unika utseende i flera hundra miljoner år. En del är giftiga, andra ätliga. Ormbunkar kan vara den läckraste primör du aldrig smakat.

    Om våren finns mycket att glädjas åt. Steg för steg vecklar naturen ut sig inför det pånyttfödda solljus som under vintern varit ljus bara till namnet. Då solen väl lyft på snötäcket, sticker olika ormbunkar snabbt upp sina hårt knutna nävar ur den knappt värmda marken. Detta ihoprullade sätt att växa går under namnet circinat vernation och återfinns även hos helt andra släkten av växter. Plantans ömtåligaste delar skyddas mot skadedjur och väder medan äldre och täckande blad kan dra igång fotosyntesen och ge energi till fortsatt tillväxt. Ormbunkens skott kan även liknas vid en herdestav eller det

    •

    Så lyckas du med ormbunkar

    28 Aug 2018

    Gröna bladväxter har blivit allt trendigare att inreda med, bland annat har elefantöra och monstera varit i rampljuset. Men nu har även ormbunken fått ett uppsving.

    När Mäster Grön, som representerar 35 trädgårdsmästare i södra Sverige, nyligen ställde ut på designmässan Formex var svenskodlade ormbunkar besökarnas favoriter.

    -Av de växter som vi visade i vår monter på Formex så fick ormbunkarna mest uppmärksamhet. Även när jag tittade på vad övriga utställare på mässan valde att exponera sina produkter tillsammans med, såg jag att ormbunkar var populära, berättar Patrik Vilsmyr som är marknadsansvarig på Mäster Grön.

    Många associerar ormbunkar med den klassiska gröna spjutbräken som funnits i handeln under lång tid. Men sortimentet är betydligt bredare än så och nu börjar allt fler arter och sorter även att odlas i Sverige. I odling finns till exempel den dekorativa rektangelbräken vars bladnerver går i rödbruna nyanser och den blå

    •

    Bild: sarangib / Pixabay License

    Alla växter har fotosyntes. De kan omvandla solens energi till näring åt sig själva.

    Bild: Oskar Uggla / UgglansNO

    Detta kallas för fotosyntes och sker med hjälp av ett ämne som kallas klorofyll. Klorofyll ger växterna dess gröna färg. Av det socker som bildas i fotosyntesen kan växten sedan bilda andra ämnen som den behöver för att leva och växa.

    På 1700-talet delade Carl von Linné in alla växter i två stora grupper. Denna indelning används fortfarande även om den är föråldrad.

    1) Sporväxter (kryptogamer) som förökar sig med sporer. Hit hör alger, mossor och ormbunksväxter.

    2) Fröväxter (fanerogamer) som förökar sig med frön. Hit hör bland annat barrträd, lövträd och växter som blommar.

    Alger (sporväxt)

    Bild: Aqua Mechanical / (CC BY 2.0)

    Alger är troligtvis de första organismerna på jorden med fotosyntes. Idag finns det väldigt många olika arter av alger. Från encelliga organismer till andra som är flera meter höga.